Glädje och bävan

Här sitter jag i utegångsförbudets sista skälvande stund och det slår mig att jag missat en årsdag! Så slött blir det på hjärnkontoret när tillvaron är repetitiv och inskränkt. Den 28 april 2014 landade jag i Iraklio med två resväskor. Två paket var på väg med posten, bostadsrättslägenheten i Lund såld, bohaget borta utom 8 lådor och en fåtölj i magasin. Och jag är kvar. Och jag stannar ett tag till. Tänk, 6 år!

Imorgon öppnar Grekland upp väldigt försiktigt som ett första steg. Vi går från ”stay home” till ”we stay safe”.

Små butiker och frisörer öppnar, men det viktigaste är nog att vi får ökad rörelsefrihet. Slut med att ha id+”intyg” med sig, men nu måste vi ha munskydd i lokaler, bussar och liknande slutna miljöer. Om inget munskydd = böter 150 euro. Vi får lämna vår hemort och röra oss i vår region/prefektur vilket – håll i dig nu – betyder att jag kan köra upp i bergen och VANDRA! Senaste vandringen var 15 mars så gissa om jag är sugen! Och otålig! Och rastlös! Och småtokig! Imorgon blir det Ia-släpp strax ovanför Meseleri!
På nå’t sätt ska jag väl lyckas frakta runt mina extrakilo som infunnit sig under de här 5 veckorna… En annan effekt av utegångsförbudstiden är att jag kommer att bli trafikfarlig. Jag har vant mig vid att kunna gå mitt i gatan och korsa den var och när som helst – det kommer inte att fungera framöver! Det finns positiva effekter också. När man kan gå i lugn och ro kan man också se sig omkring på ett annat sätt. Jag har upptäckt husdekorationer, fina balkonger, tokiga tillbyggnader och ibland t o m hela hus som jag inte sett tidigare. Och bensinpriset! Jag tankade Panda i lördags inför måndagens tur och det var en trevlig upplevelse.

Det har lagts fram en preliminär plan som sträcker sig in i juni. Tavernor, caféer osv öppnar preliminärt den 1 juni. Om du frågar mig så tar jag en månad i taget och det skulle inte förvåna mig om vi har ett nytt utegångsförbud i början av juni. Det som gör att jag tänker så är att Grekland har väldigt bra resultat så här långt (2 620 smittade, 143 avlidna), och att få människor kommer att använda munskyddet korrekt. Båda sakerna invaggar människor i en falsk trygghet och det är då slarv börjar. Här på Kreta har vi en faktor till: inga fall på 3 veckor. Man har börjat forska kring varför Kreta klarat sig så bra och det är ännu en sak som bidrar till falsk trygghet. För ingen är trygg numera. Som engelsk TV trummar ut: ”Anyone can get it, anyone can spread it.”

När planen offentliggjordes i tisdags blev sociala media skogstokig. När kan vi resa? Kan jag resa i augusti? När öppnas gränserna? För mig, som har min vardag här, känns det som mest angeläget att över huvud taget få igång samhället igen. Idag står det i ekathimerini att regeringen jobbar på en plan hur man ska öppna för turism. En del information har läckt ut, jag nämner det inte här eftersom jag är så otroligt trött på alla spekulationer, rykten och oriktiga uppgifter. Vi får veta när planen är klar och offentliggörs!
Det här med turismen har flera svårigheter. Hur klarar vi oss undan smitta i ett flygplan? Hur säkrar man att smitta inte kommer in i landet? Måste du sitta i karantän i semesterlandet (hur kul är det….)? Måste du sitta i karantän vid hemkomst? Om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka – belastar du då en sjukvård som redan går på knäna?
Något att tänka på för turisten är att välviljan att vilja hjälpa människor som jobbar inom turism genom att resa är vad som händer vid smitta. Här i Grekland har ordföranden för hotellorganisationen uppmärksammat regeringen på konsekvenserna för hotellägare. Det räcker med ett (1) smittat fall för att ett helt hotell ska sättas i karantän. Under karantäntiden är det hotellet som står för städ, tvätt, mat utan att ha någon inkomst. Alltså bara en stor utgift i minst 2 veckor. Detta har fått en del hotellägare att tveka över att öppna i år.
Lägg därtill att många hotell står utan avtal med resebolag (en del avtal sas upp i mars pga pandemin). Jag kan tänka mig att de avtal hotellägarna erbjuds nu är ännu mer till resebolagens fördel än vanligt.
För min del är jag inställd på att jag får inga vandringskunder i år. Blir det inte så – ja, då är det bara positivt!

Min resa till Cotswolds är nästan klar. Boendet är flyttat från maj i år till maj 2021. Nu väntar jag på att få tillbaka pengar för flygbiljetterna vilket jag troligen inte får, men då får det föras in på förlustkontot. Jag har blivit erbjuden voucher att använda i år, men dels tänker jag inte resa i år, dels vill jag vandra i Cotswolds på våren.

Vad som är ”rätt” och ”fel” sätt att hantera pandemin diskuteras på ett märkligt sätt, tycker jag. Det är som om det var en tävling om vem som är bäst och klokast. Pandemin slår över världen, men länder är olika. De har olika förutsättningar, politik, ekonomi, befolkningsmängd och -sammansättning. Jag hörde en BBC-intervju med Tegnell från svenska Folkhälsomyndigheten. Han fick frågan om Sverige gör rätt och andra fel och svarade då att vad som är rätt och fel får vi kanske aldrig veta. Och han la till att det som är rätt i ett land behöver inte vara rätt i ett annat land. Och jag skulle vilja lägga till att låt oss lära oss av varandra, ta till oss tips, istället för att tuppfäkta.

Som du nog har förstått ser jag an morgondagen med stor glädje över att få vandra, men också bävan för hur det ska utveckla sig med smitta. Efter att ha läst några beskrivningar från människor som klarat sig igenom COVID-19 vet jag att det är en sjukdom jag absolut inte vill ha. Sjukdomsförloppet är långt mycket värre än ”vanlig” influensa. Och det handlar inte bara om hur jag beter mig utan jag är beroende av att alla andra tar det här på allvar, är försiktiga och följer regler och anvisningar. Det är skrämmande att vara så utlämnad.

Veckans andra händelser drunknar i virusrapportering som t ex att 5 kanadensare antas ha dött i en helikopterolycka på ett NATO-skepp på grekiskt vatten (olyckan utreds, alla har ännu inte hittats), turkisk militär har avlossat skott vid landgränsen mellan Grekland och Turkiet (enligt Der Spiegel bl a mot 2 tyska Frontex-vakter), Finland ska ta emot 100 ensamkommande flyktingbarn och igår skakade det i Ierapetra pga jordbävningar ute till havs. 1 maj firades i stillhet med samma trafikförbud som i påskas. De som hade möjlighet band de traditionella kransarna och hängde över dörren och på Syntagma-torget i Aten firades 1 maj med avstånd och munskydd:

Nu ska jag damma av vandringsryggsäcken och lägga fram vandringskläder! Nästa blogginlägg kommer förhoppningsvis bara att handla om natur. Och landskap. Och den svenska upplagan av Julie Andrews sjungande och dansande i bergen!

Fortsatt skön söndag och en bra vecka! Var rädd om dig och andra!

Upplev och njut av sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september-juni samt stadspromenad och biltur året om. Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!
Inga vandringar före 1 sept pga direktiv från regeringen i samband med Covid-19!

19 tankar på “Glädje och bävan

  1. Thalassa

    Vad jag, i dessa spekulationstider, uppskattar dina sansade inlägg. Tack för dem! Önskar dig fina försommarvandringar – och hoppas, förstås, att ni inte åker på några bakslag. Men det är ju just nu bara att ”gilla läget”, eller mer korrekt: ”anpassa sig” , oavsett var man befinner sig. Ha det bra, glädjeskutta lagom så att du inte stukar en fot eller ramlar eller…

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Ja, det är verkligen att bara anpassa sig. Och när det här är över måste vi anpassa oss till ett nytt ”som vanligt”.
      Jag lovar vara försiktig!

      Gilla

      Svara
  2. Monika M Ringborg

    Positivt att utegångsförbudet är över i Grekland. Jag är glad över att vi inte har utegångsförbud, men för övrigt är det i stort samma – stanna hemma, håll avstånd och undvik sociala kontakter. I praktiken är det karantän, om än ”frivillig”. Majoriteten av oss är bra på att följa rekommendationerna men en del av mig önskar att det blir en regnig början av sommaren, tills vi verkligen kan se att kurvan börjar gå ner. Tyvärr kopplar inte en del av oss att vi nu står på en platå, beror på att vi följt rekommendationerna.

    Resa till Grekland – ja det blir när det blir. Och det du skriver om att det kan räcka med ett fall på ett hotell, så sätts det i karantän, räcker för att jag kommer stanna kvar i region Stockholm till året är slut Även om det är tillåtet att resa på grund av att gränserna stängs. Vi får avvakta!

    Jag uppskattar också dina inlägg!

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Jag håller inte med om att det ni har i Sverige i stort sett är detsamma som utegångsförbud utan utegångsförbud är ett snäpp tajtare plus ett nästan helt stängt samhälle. Vi går nu över till något som mer liknar ert fast mycket är fortfarande stängt hos oss.
      Resa – ja, det får vi se när och hur. Sommaren kan bli en period då vi alla utforskar och upptäcker våra närområden!
      Tack!

      Gilla

      Svara
      1. Monika M Ringborg

        Nej, jag tänkte mer på att även om vi inte har utegångsförbud, blir vi ändå ”isolerade” i praktiken. Skillnaden som jag inte tyckte jag skulle berätta för dig, eftersom du har levt under förbudet, var att vi kan gå ut utan att bli stoppade eller bötfällda. Jag ville absolut inte förringa det ni har genomlevt och fortfarande gör, men kanske på grund av den kritik som Sverige får, ville jag bara betona att vi i praktiken inte kan leva som vanligt. Och detta ville jag göra då du berättar att du och grekerna är förundrade över vår strategi. Vi gör mycket, men på ”frivillig” väg. Mitt sociala liv är 15% av det tidigare, och den delen har jag främst via nätet, distansundervisning mm. Har varit utanför min bostad sex gånger tidigt på morgonen, sen den 9 mars. Tyvärr följer inte alla rekommendationerna. Skillnaden är som sagt att de inte straffas, utom restauranger mm. som stängs. Men jag är säker på att du känner till allt detta. Jag tänker sitta och tycka – åh vad bra vi har det till skillnad mot ni som har utegångsförbud. Vi delar det här, fast vi gör det på olika sätt.

        Gillad av 1 person

        Svara
        1. iamittilivet Inläggets författare

          Att ni inte kan leva ”som vanligt” är jag klar över och det kan väl inte någon i smittade länder. Jag ville bara poängtera graden av strikthet. T ex pratar vi mycket om ”karantän”, men mig veterligen är kineserna de enda som suttit i verklig karantän, dvs i ordets riktiga betydelse. De fick ju inte gå ut över huvud taget.

          Gilla

          Svara
          1. Monika M Ringborg

            Jo, det är av det värsta slaget förstås. Men karantän och isolering har många betydelser. Även om vi kan röra oss ute är vi isolerade från varandra. Två-metersregeln. I affären ropar en röst ut var femte minut om att hålla avståndet mm. Vi håller koll på varandra, korrigerar om någon står för nära. På golvet är det märkt var vi skall stå. Det är glasruta mellan kassör och kund, kund och kund, osv. Folk vågar knappt hosta, trots bronkit och allergier.Trots det väljer jag naturligtvis det, framför att vara instängd. Men jag undrar hur vi människor kommer förändras, för det här kommer ta lång tid. OM det inte sker ett mirakel. Vi får hoppas på det bästa helt enkelt!
            Sköt om dig och de dina!
            Och fortsätt skriva inlägg!

            Gillad av 1 person

            Svara
  3. stadsmadam

    Jag önskar dig ett härligt Ia-släpp i morgon! Det du skriver om vad som är ”rätt och fel” i hanteringen av pandemin kan jag inte annat än hålla med om. Det kastas skit, förringas och fördöms från alla möjliga håll och kanter. Tuppfäktning om detta är verkligen det som behövs allra minst just nu. I övrigt håller jag med om att det nu gäller att fortsätta härda ut, vara försiktig och tänka efter före så att inte pandemin kopplar nya grepp om oss. Det räcker så bra med det som är och det som har varit.

    Gillad av 1 person

    Svara
  4. Lena i Wales

    Vilken röra.
    Skönt i alla fall att ni kan komma ut lite.
    Tror det är lite för tidigt att spekulera i turism ännu, tyvärr. Svårt att ta en sak i taget, verkar det som.
    Ta väl hand om dig!

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Visst är det för tidigt. Vi måste ta en månad i taget så nu får vi se hur det kommer att fungera utan utegångsförbud, men med restriktioner.
      Var rädd om dig!

      Gilla

      Svara
  5. tomnil01

    Tack för ännu ett sansat inlägg. Detta med att leva som vanligt – eller ett normalt liv – kommer mej att minnas en radiointervju som jag hörd för ett antal år sen, det var en rullstolsbunden man som bland annat berättade om hur hans bostad anpassats och om tillvaron i stort.
    Reportern frågade: ”Anser du att du kan leva ett normalt liv nu?”
    Svaret: ”Nej, bevare mej. Vem vill leva ett normalt liv?”
    De olika graderna av isolering kan vara påfrestande men efteråt kommer vi nog att inse att det även har ett visst element av äventyr att få organisera om tillvaron en aning. Och dessutom göra det alldeles själv.

    Gillad av 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Bra svar! Och vad är normalt? Jag tror att den här pärsen får oss att inse att inte ta så mycket för givet och att uppskatta ”små” saker. Hoppas vi kan hålla kvar en del av den insikten när pärsen är över!

      Gilla

      Svara
  6. Vanja Persson

    Intressant att få ett annat perspektiv från ett annat land. Själv befinner jag mig i ett stängt London. Det ska komma nya direktiv på söndag, men jag tror inte det blir någon massiv skillnad. Hoppas din vandring blev trevlig iallafall och välkommen till UK nästa år!

    Gillad av 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s