Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

Moln, vind och något sänkt temperatur idag och imorgon – livet leker! Högsommaren börjar snart tackla av. Vi har bokat höstens lektioner i grekiska och jag har uppdaterat hemsidan med ytterligare ett vandringsalternativ.

Strandinventeringen är klar! Nu återstår ”bara” att sammanställa anteckningar och foton på ett vettigt sätt. Pust. Blir nog bra när det är färdigt!

Söndagen gick nästan i rusets tecken. Det blir lätt så efter tre nästan sömnlösa nätter. Vi har haft flera väderomslag så då blir det oroligt lite varstans. Min granne blev så vimsig att hon körde AC en riktigt sval natt!

Jag vaknade dock till nere på mitt frukostställe när jag fick syn på segelbåten som låg för ankar. Svensk flagga! Och nästa tanke var: undrar vad det är för några människor? Det infann sig en sorts känsla av samhörighet trots att Sverige är lite väl stort för att vi ska känna varandra. Ungefär likadant är det omvända, dvs när någon utomlands säger att jaha, är du från Sverige – känner du Lena i Stockholm?

Turistgrupper marscherade förbi, de bussas från olika orter för att åka ut till ön Chrissi. En del är ringmärkta, några har papperspåsar med hotellnamn utanpå – jag gissar att det är lunch och sänder en tanke till tavernan ute på ön. Sedan blev jag full i skratt! De här grupperna har reseledare med sig vilket jag inte riktigt förstår. Och jag förstår det ännu mindre när två reseledare var tvungna att fråga ortsbefolkning om vägen till färjorna. De stod på strandpromenaden, om de tittade lite åt vänster så såg de färjorna klart och tydligt. Nära. Om jag hade varit i någon av de grupperna hade jag blivit nervös. Vilken början på turen – reseledaren hittar inte!

När jag gick till bilen igår hade vi en luftfuktighet som det nästan går att ta på och andas är ett styvt jobb. Jag passerade en smal gränd i gamla sta’n. En kvinna hade precis spolat och sopat och satt nu på en stol och pustade ut. Hon hade ett speciellt uttryck i ansiktet, en blandning av glädje och trötthet. Glädje över att arbetet var avslutat och att det nu var fint och rent samt trötthet av ansträngningen. Det var ett sådant ögonblick då det far genom min hjärna att detta skulle jag vilja fotografera, men det hade givetvis inte alls blivit bra. Ögonblick kommer och går så snabbt.

En tanke slog rot. Kanske jag skulle ge några tips kring fotohantering. Det är intressant att det numera verkar som om allt måste fotograferas bara för att kameror är så lättillgängliga i mobilerna. När foton togs med film som skulle framkallas fick man välja sina motiv, resten fick man stoppa in i minnet. Och efteråt sorterade man igen för inte ville man sätta in alla foton i album. Nu i semestertider är det många foton som valsar runt i sociala media och har man några stycken facebook-vänner eller följare så kan det bli väldigt, väldigt många foton att titta på. Övermäktigt.

Så några enkla tips eller tankeväckare! (se också blogginlägg ”Foto, slutord och välkommen”)
Jag är ingen proffsfotograf, men ganska bra på att hantera de foton jag tar. Det är många som hamnar i papperskorgen, resten på både hårddisk och dropbox, ett fåtal klarar sig till min flickr-sida!

  • alla (gäller inte bara i Grekland) människor vill inte bli fotograferade och det passar sig inte att fotografera i alla miljöer.
  • ibland varnas det i Sverige för folk som går runt och fotograferar hus och man uppmanas ta registreringsnummer, ringa polisen o likn – tänk om folk utomlands gjorde likadant? En dag såg jag två turister som stod mindre än 1 meter utanför en husaltan och tog foton. Kvinnan som bor i huset drog sig inomhus.
  • om du verkligen vill ha ett motiv så ta många foton så du är säker på att något blir bra. Gallra sedan hårt och behåll det eller de som är bra, som visar det du vill minnas.
  • sortera dina foton, t ex en gång precis efter fototillfället (då åker alla dåliga foton bort) och en gång till efter en tid (då tas alla foton bort som du inte kan förstå varför du tog, de motiv som det finns flera foton av osv). Spara i back up (kan vara annan hårddisk, moln eller vad du föredrar) och ge namn som gör att du kan hitta dem igen.
    Spara inte bara på mobilen! De där apparaterna går sönder, blir stulna….
  • när du delar på nätet – hur många behöver du dela? Vilka foton säger en utomstående någonting (dvs vad vill du ha sagt?) och vilka passar i familjealbumet? Bör du lägga ut foton på barn och ungdomar? Varför dela sneda, suddiga eller flera med samma motiv?
    Använd ”dela”-funktion med urskiljning.

På tal om foton så laddade jag för en stund sedan upp några foton till min flickr-sida! Det har blivit en hel del strandbilder i juli-augusti, jag ser fram emot mer omväxlande motiv när det blir dags att vandra igen.

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

12 tankar om “Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

  1. Tomas Nilsson

    Tack för mycket kloka synpunkter på fotografering. De finaste bilderna, och minnena, bär vi med oss i minnet (det som sitter mellan örona). Det jag vill visa andra, kul skyltar, roliga prylar etc. är trevligt att dela med sig av. De stora själsliga upplevelserna kan vi inte förmedla ändå. Jag misstänker att i samma ögonblick som kameran eller telefonen kommer upp så stänger vi ner vårt eget minne, vårt känslominne. Sen kan man gärna knäppa en bild på den vackra utsikten eller vad det nu är. Men vänta gärna en stund. Låt känslan arbeta!
    Hoppas f ö att du får riktigt mycket att göra nu när säsongen börjar!

    Liked by 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Just det, jag glömde det där med upplevelse. Om man är närvarande och tar in lukt, ljud, ljus osv. låter det sjunka in, ”vila” i det och sedan tar ett foto så blir det fotot kanske inte det bästa man tagit, men det blir ett stöd för minnet. Hur ofta händer det inte att man bläddrar i album och tittar på gamla foton och plötsligen kommer allt det där andra fram som är lagrat i minnet (det som sitter mellan örona…)!? Och så dyker det upp som hände innan fotot togs….och hur toligt det blev efter fotot….
      Det hoppas jag också! 😉

      Gilla

      Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Jag använder digitalkamera så jag har foton både på hårddisk och dropbox. Gillar verkligen dropbox! Har haft datorstrul och har bytt dator – inga problem, bara att uppdatera!

      Gilla

      Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      Visst, det hade nästan varit alldeles otroligt! Men vi fick faktiskt kontakt i en facebook-grupp där jag såg att de frågade om en annan ort på Kretas sydkust så jag var bara tvungen att fråga och jo, det var de som hade varit här!

      Gilla

      Svara
  2. Lena i Wales

    Intressant det där med fotandet.
    Jag försöker så gott jag kan att inte få med människor med på bilder, men ibland går det bara inte. Jag tar gärna foton av folks hus, men naturligtvis inte på deras altan om de sitter där. Varför får man inte ta foton av hus? I så fall kan man aldrig ta foton i städer, bara på natur.
    Sköt om dej!

    Liked by 1 person

    Svara
    1. iamittilivet Inläggets författare

      I sociala media varnar folk när det går ”någon” omkring och fotograferar hus. Jag förstår inte hur man skiljer på ev kriminella element och någon som helt enkelt bara fotograferar så det kan jag inte svara på. Håller med dig – det blir väldigt konstigt. Och ännu konstigare när man som turist tycker att man kan fotografera allt och alla, men det är inte ok ”hemma”.
      Jag vill ibland ha med människor, men då tar jag bakifrån, från sidan eller på långt avstånd. Vet jag att ansiktet kommer med och det går att känna igen personen så brukar jag fråga. Däremot människor som är ute på stadens gator och torg på Nationaldagen o likn får räkna med att bli fotograferade (och det blir väl jag också, antar jag).
      Min poäng är att bara för att det blivit så mycket lättare att ta foto i alla möjliga situationer så är det inte alltid lämpligt. Och ibland ska vi nog bara njuta och ta in med alla sinnen och lägga i minnesbanken….
      Ha det gott!

      Gilla

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s