Så har vinden lagt sig, fuktigheten och värmen stiger. Skönt med det andningshålet vi fick under några dagar, nu är tankeverksamhet svettigt igen. Dags att blogga, men om vad? Jo, jag surfade runt lite planlöst och det dök upp några saker, men först en reflektion!
Jag är ute på min ”strandinventering” och det är verkligen underhållande och fascinerande att studera människor. En dag höll jag på att ramla av stolen av pur förvåning! Jag förstår inte denna besatthet med att fotografera mat. Givetvis finns ett värde och t o m nödvändighet i samband med recept, men i övrigt förstår jag det inte. Jag har varit med om en gång att vara i ett sällskap som fick in god och frestande mat som vi sett fram emot och då sade någon ”Vänta!”. Det skulle tas foto i olika vinklar. Jag blev paff och väntade snällt, men det var första och sista gången. Jag vill äta min efterlängtade mat nylagad och fräsch.
I alla fall – jag åt lunch på en taverna, tittade upp och då stod en karl från ett annat bord och fotograferade grannbordets mat! Jag såg inte om han frågade först, men oavsett vilket så får det väl vara nå’n måtta på matfotograferandet! Låt folk äta och umgås i lugn och ro.
Strandinventeringen är förresten riktigt kul, men jag är rädd för att det blir en väldigt omfattande sluttext. Förhoppningsvis till glädje och nytta! Det har varit en helt annan sommar tillsammans med Panda än utan. Jag är väldigt tacksam över min lilla blå vän.
Igår var det den 15 augusti och dags för den ortodoxa kyrkans näst största högtid: Marias död och himmelsfärd. En del firande i form av att besöka speciella kyrkor och kloster börjar den 14 augusti. Den 15 augusti är officiell helgdag så allt är stängt, dvs inte turistshopar, tavernor o likn. Runt om i byarna var det olika festligheter. Detta är den högtid som jag känner mig absolut längst ifrån, har svårt för att ta till mig. Antagligen beror det på att jag inte har några referenser eller egna traditioner. Har läst på nätet att Marias himmelsfärd finns inte inom protestantismen eftersom det inte finns några belägg för händelsen i Bibeln. Och det är väl av samma skäl som jag har svårt för att lära mig de viktiga helgondagarna.
Reflektion från stranden: grekerna har sin huvudsemester nu och det var helgdag så det kändes som om vi var tre gånger fler människor på stranden än de som var fysiskt närvarande. Alla greker ringde nämligen runt till vänner och bekanta och önskade ”Xronia polla!” så det var mycket pratande.
En stund efter att jag kommit hem igår hörde jag en helikopter. Gick ut på balkongen och såg att den var på väg ut mot havet med en korg hängande under sig. Brand! Jodå, det brann strax utanför sta’n och faran var vindriktningen (mot sta’n) och vindstyrkan. Åtta brandbilar, räddningsteam av olika slag och en släckningshelikopter fick kontroll över branden vid 19:30-tiden på kvällen (larmet hade gått vid 15-tiden). Den var också i närheten av Takis shelter (en kille som tar hand om vanskötta och misshandlade hundar). Han la ut en filmsnutt på sin facebook-sida där han sa att om elden kom till shelter skulle han öppna grindarna och släppa ut alla hundarna. Låter som en förståndig och bra plan med tanke på att han för tillfället har nästan 300 hundar!
Du vet så’n där information man ibland får att ”idag är det…” eller ”idag hände…”? I mitt planlösa surfande idag ramlade jag över två dagshändelser som berör två personer: Nikeforos II Fokas och Vicky Moscholiou.
Nikeforos II Fokas kröntes den 16 augusti 963 e Kr till kejsare i Bysantinska riket. Och? Jo, år 961 återerövrade han flera provinser, bl a Kreta, från araberna. Han kom från Kappadokien, övertog förre kejsarens änka som hustru, hade framgång i strider mot bulgarerna, var kraftfull och sparsam, men han blev inte så väldans populär eftersom han klämde så mycket skatt han orkade ur folk. Han mördades 969 av sin brorson.
Vicky Moscholiou dog den 16 augusti 2005 (född 17 maj 1943). Hon var sångerska, när hon var 13 år började hon jobba i en fabrik för att bidra till familjens ekonomi, en kusin hjälpte henne att börja med musik och hon debuterade när hon var 19 år. Hon var den första stora grekiska artist som hade en egen konsert på Cypern (1972) och har haft konserter utomlands, bl a på Carnegie Hall i New York, Royal Albert Hall i London och Olympia i Paris. Och hon arbetade tillsammans med alla de stora inom grekisk musik under den tid hon var verksam.
Ja, det här var kanske inte så intressant, men jag fick i alla fall ihop ett blogginlägg!
Ha en skön helg!
Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!
ia mitt i livet 
Försiktig nu: … alla de stora inom grekisk musik under den tid hon var verksam …
Vicky Moscholiou var verksam väldigt många år. Men hon han visst inte ”alla” de stora. #:>)
GillaGillad av 1 person
Jag tog det från en tidningsartikel där det också fanns exempel i form av namn, men de säger mig ingenting. Sedan är det ju alltid svårt vilka som ska räknas till ”de stora”. Vem är det som hon inte hann med, menar du?
GillaGilla
Nu vet jag inte, velka namn tidningsartikeln har nämd. Men namnen i wikipedia-uppslaget om hende sa inte mig något. Jag tänkar Theodorakis, Hadjidakis, Yannis Markopoulos, Stavros Xarchakos … ja, också Nikos Xylouris. Samarbete kan ju vara med båda kompositörer och solister.
GillaGillad av 1 person
Ja menar, dom, jag nømnar här, reknar jag för stora.
GillaGilla
Som exempel stod i artikeln Μάρκος Βαμβακάρης, Βασίλης Τσιτσάνης, Μίκης Θεοδωράκης, Σταύρος Κουγιουμτζής, Άκης Πάνου, Απόστολος Καλδάρας, Γιώργος Ζαμπέτας, Γιάννης Σπανός και Δήμος Μούτσης, dvs Theodorakis är med. Kanske de anses ”stora” inom hennes musikgenre?
Artikeln: https://www.neakriti.gr/article/kriti/1518246/i-tragiki-dolofonia-tou-eleutheroti-tou-handaka-nikiforou-foka/
GillaGilla
Theodorakis er nærmest altomfattende, og Vamvakaris er i hvert fald et stor rembetika-navn. Men Vicky Moscholiou var vel nærmest popsanger? Ehhh .. hun findes slet ikke at finde i mit græske opslagsværk, når det gælder musik, mygreek.fm!
Undskyld, det blev på dansk denne gang, Jeg har et besværligt øje i dag, og så bliver der for mange fejl på svensk …
GillaGillad av 1 person
Jag är inte namnkunnig inom grekisk musik så jag kan inte reda ut det här. Kanske någon annan som läser blogginlägget kan kommentera?
Vad hon ”popsångerska”? De videosnuttar jag lyssnade på igår var inte pop, i alla fall inte vad jag kallar pop. Eller menar du populärsångerska, typ schlager?
Ingen fara med danskan, det finns ju google translate…. 😉 Krya på ögat!
GillaGilla
Nummeret du anvender som eksempel, hører jeg som pop – i hvert fald i ordets danske betydning, og det kan sagtens være, at det på svensk snarere vil være schlager. Måske er vi næsten ovre i viser til bouzouki-akkommpagnement … eller hvad med folklorepop?
På mygreek.fm forbindes hun med disse kategorier: Singer / Songwriter / Lyricist, Laika, Retro.
Der er jo nuancer, f.eks. også i stavemåder, og jeg fandt hende til slut på min græske musikside, men dér staves hun Viki Mosholiou, og sådan er det ofte med græske navne – at man ved, at de kan staves på forskellige måder, når de konverteres til ‘europæisk’, det gælder blot om at gætte hvilke forskellige måder.
På ‘min’ side er der også en række musikernavne remset op i forbindelse med hende, deriblandt endnu ét af dem, jeg nævnte, Stavros Xarhakos, og ét fra ‘din’ liste, Akis Panou:
She rose to fame in 1964 with Stavros Xarhakos’ song ”‘Hathike to feggari” (The Moon is Lost) composed for the movie Lola. She continued with collaborations with Giorgos Zambetas, Manos Eleutheriou, Giorgos Katsaros, Akis Panou, and Loukianos Kilaidonis, among other well-known composers and songwriters.
GillaGillad av 1 person
Tack för info!! Stora eller små medmusiker och oavsett musikfack så verkar damen ha varit väldigt aktiv i alla fall!
GillaGilla
Jag tillhör matfotograferna, fast mest min egen och ibland makens, men frågar alltid först. Det är många läsare på min blogg som tycker om att se matbilder på sådana rätter som inte är vanliga i Sverige. För mig tar det bara några sekunder och bilderna verkar glädja andra. Vet att det finns många som tycker som du, men jag kommer nog att fortsätta ta matbilder.
Helgdag i Spanien också.
Hemskt att det brinner, har varit för mycket av detta både hos er och i Sverige. Här i Wales har vi inte haft det så torrt.
Önskar dej en skön söndag!
GillaGillad av 1 person
På Kreta har vi klarat oss bra i år när det gäller bränder vilket jag tycker är märkligt eftersom det är så väldigt torrt. Kanske folk är mer försiktiga när det är så torrt.
Ha det gott!
GillaGilla
Ouch, den tog 😉
Håller på att läsa ikapp 😀
GillaGillad av 1 person
Vad tog? Det där om att fotografera mat? Men du hör ju till dem som har ett syfte i samband med recept eller att du berättar vad du lagat. Det kan jag förstå och uppskatta, men den där besattheten av att fotografera mat ”bara för att” fattar jag inte.
GillaGillad av 1 person
Det var med en stor glimt jag skrev så 🙂
GillaGillad av 1 person
Pingback: Nyhetsbulletin 4:2023 (nr 2 av 2) | ia mitt i livet