Två historier ur verkliga livet: när det kör ihop sig i kubik och när det bara flyter på. Eftersom det handlar om hyrbilar kanske det passar bättre med ”backa med handbromsen åtdragen” kontra ”gasa i högsta växel”.

Söndag den 27 augusti och dags för hemresa från Kastrup, men först lämna hyrbilen i Malmö. Den ska lämnas kl 11 och jag gillar att vara ute i god tid. Jag är framme strax efter kl 10 vid hyrbilskontoret på Gasverksgatan där jag hämtade ut bilen. Det regnar, kontoret är stängt men det sitter en lapp att nycklar ska lämnas i nyckelinkastet och en pil som pekar åt höger. (dåliga foton, jag vet, de är tagna med mobilen i regn och irritation…)

Det finns inget nyckelinkast. Jag går runt byggnaden, inget nyckelinkast. På lappen står också ett telefonnummer som jag ringer. Då kommer jag till ett automatiskt meddelande om öppettider som meddelar att det är stängt på söndagar. Jo tack, jag är väldigt medveten om det. Alltför medveten.

Jaha, vad gör jag nu? Gott om tid till flyget på eftermiddagen så det behöver jag inte tänka på. Jag har inte lust att betala för ett onödigt extradygn, alltså måste detta lösas före kl 11. Funderar ett tag på att bara lämna bilen, kasta in nycklarna i en brevlåda (som hade texten ”OBS! Inga bilnycklar här!!”) eller lägga under golvmattan på förarsidan. Men tänk om någon tar nycklarna och snor bilen? Då skulle jag vara ansvarig. Trots regnjacka börjar jag bli blöt, framför allt om fötterna, och i takt med att blötan blir blötare tilltar irritationen.

Konsulterar internet på mobilen, får tag på ett telefonnummer till ett Avis-kontor i Malmö – abonnemanget upphört. Hittar ett annat kontor som ska öppna kl 12, ringer det telefonnumret. Då får jag äntligen kontakt med en levande människa, tillika Avis-anställd! Förutom att jag nu är blöt och irriterad börjar jag bli stressad, men känner hoppet spira så sakteliga.
Ett samtal mellan två irriterade personer utspinner sig. Han ifrågasätter om jag letat ordentligt och om jag är vid rätt kontor. Min irritation minskar inte, jag håller igen och svarar enstavigt och kort. Då höjer han rösten och upplyser mig om att det är minsann inte enkelt för honom för, och håll i dig nu, ”jag sitter inte i Malmö”. Nu var det här samtalet inte någon SIFO-undersökning om arbetsplatsers geografiska placering så den informationen kändes minst sagt irrelevant. Jag ger mig inte utan förväntar mig information från Avis om hur jag ska göra med den Avis-hyrbil jag hyrt av Avis. Kanske en orimlig förväntan. Börjar kännas som moment 22 eller som om jag landat på fel planet.
Han konsulterar kollegor i två (2) omgångar medan jag väntar i telefon. Och i regnet. Till slut säger han att jag kan lämna bilen på ett annat kontor. Var då, undrar jag och han svarar Centralstationen. Är det kontoret öppet nu?, undrar jag. Ja, svarar han. Jag, mitt dumma spån, tror att han vet vad han pratar om. Antagligen var han bara på fikarast.

Jag kör genom Malmö till Centralen, klockan börjar närma sig 11. På baksidan av stationen inga hyrbilsfirmor. Var fasen är dom? Slänger undan hyrbilen i en lastzonsruta och skyndar in på Centralen. Ingen informationsdisk. Vem kan tänkas veta, vem känner till centralstationen bättre än jag…kanske de som jobbar där och kanske allra bäst de som jobbar med trafik!? Tar ett turnummer på Skånetrafiken. Massor med folk före mig. SJ mitt emot är tomt på folk. Kan inte vara alldeles ovanlig att folk som kommer med tåg ska ha hyrbil så jag stegar in där och frågar efter var hyrbilsfirmorna håller till, t ex Avis. Den lilla människan svarar då, och håll i dig igen, att det vet hon inte för ”jag bor inte i Malmö”. Då känner jag att jag mister tron på Sverige! Har alla slagit ifrån sina hjärnor?? Jag ger blanka tusan i var folk ”sitter” eller var de bor.

Hon drabbas av ett ögonblick av tankeverksamhet och knappar på sin dator. Jo minsann, Avis ska finnas på Stormgatan. Hon konsulterar sin kollega som inte vet var Stormgatan ligger eftersom hon inte heller bor i Malmö (!). Ingen av dem försöker ta reda på det eller slås av tanken att söka på Google maps på datorerna de har framför sig (man vågar väl inte föreslå en papperskarta under disken…) – tur att jag inte kom från Sverige (norr om Skåne) eller utlandet…. Jag upplyser dem om att jag vet var Stormgatan ligger och tackar så väldigt mycket för hjälpen. Och jag lyckas låta bara tacksam och inte ett dugg ironisk. Bara en så’n sak!

Springer ut, kl är nu 10:55, och har inte fått p-bot, kör bort till Stormgatan. På Avis-kontorets dörr står att de öppnar kl 12 på söndagar. Ingen p-plats så jag ställer bilen på en tom plats framför en utfart, går bort till kontoret och ser att där inne rör sig folk. Laddar för att knacka på dörren, tar ett djupt andetag, men hinner inte knacka för en personal öppnar på alldeles eget initiativ! Jag förklarar snabbt läget i en komprimerad version, visar var bilen står och hon tar emot nycklarna. Jag tar mina resväskor och bara går iväg.
Känner mig som Don Quijote som just vunnit ett slag fast jämförelsen haltar med tanke på att han levde i en imiginär värld där vindmöllor blev jättar medan min värld och mina strider denna förmiddag var, tyvärr, högst reella. Kanske jag är mer som en cowboy som rider bort mot solnedgången efter väl förrättat värv med att vinna en bit av the Wild West.

En råbiff (nog den godaste jag nå’nsin ätit!) med ett gott glas vin på Kastrup får mig att må riktigt bra igen!

Vid halv tio på kvällen landar mitt flyg på Iraklions flygplats. Får väskorna snabbt, går igenom och där står Manolis (Yiotis Rent a car) med min hyrbil. Jag har bytt hyrbilsfirma så detta är bara min tredje hyrning. Jag har inte haft möjlighet att ta ut euro, men har kreditkort. Han viftar undan kortet och säger ”kom in och betala imorgon, det är ok, inga problem, kom när du kan på förmiddagen”.

Två ytterligheter på samma dag – man kan bli trött för mindre! Vid nästa Sverige-besök blir det antingen hyrbil som hämtas och lämnas på Kastrup eller gamla stabila fd Statoil. Jag minns tydligt första gången jag hyrde av Yiotis (det finns i inledningen på detta blogginlägget från december) och servicen bara fortsätter så givetvis fortsätter jag att hyra där!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!