Då var det dags att starta upp vandringssäsongen! Igår halv sju på morgonen lämnade jag hemmet för första vandringen. När har jag startat de andra åren? Jo, det visade sig vara ganska lika: 10 sept 2014, 9 sept 2015, 2 sept 2016 och alltså 7 sept 2017.
Hade medvetet valt en dag med utlovad vind och som vanligt min ”Korsa Kreta”-vandring eftersom jag då är nära civilisationen och kan avbryta snabbt och enkelt om värmen blir för svår.

På väg ut genom en morgontyst och halvskum stad hörde jag ett väldigt fågelkvitter. Det tog en stund innan jag kom på varför. Det är dags för den årliga flyttfågelskonferensen! De börjar samlas så snart ser det ut så här (foto från 2016):

Tyst och stilla i olivlundarna och i första byn. En åsna hälsade god morgon med sitt karakteristiska läte. En vespa skar sönder tystnaden när den rundade ett hörn, föraren hade varit i lilla bybutiken och köpt dagsfärskt bröd.

Frukost vid kapell med utsikt över sta’n, slätten och Dikti-bergen. Solen steg över bergen och snart badade hela Ierapetra i solljus. Vackert när bergssidorna går från mörker till ljus. Mellanläget är nästan gyllene.

Den krånglande kameran har nästan helt lämnat in, men ny är beställd. Finns inte så mycket att fotografera vid denna årstiden. Naturen är inte till sin fördel under högsommaren. Den är nu alldeles dammig och gräs och mindre buskar är bruna.

Vi behöver ett eller två regn som spolar rent och väcker till liv. Synd att så många reser hit i juli-augusti och inte får se hur vacker den här ön egentligen är.

Tankarna gav sig ut på egna äventyr och jag upptäckte att jag gick och tänkte på olika människotyper, närmare bestämt olika chefer jag haft. Jag stängde den luckan efter ett tag. Riktade om från inåtläge till utåtläge för att ta in och njuta av landskapet. Bergen. Olivlundarna. Himlen. Havet. Rovfågel i skyn, ödla i gräset. Och allt det andra. Bara lät allt skölja in.

Benen var lite tröga efter tiden och vandringarna i Skåne. Jag kunde riktigt känna hur de var förvirrade i början för att mot slutet ha accepterat att jaha, nu är vi hemma igen. Vinden var lagom, den svalkade. Friskt och skönt under förmiddagen. Solen gav mer och mer värme och framåt lunchtid kändes den. Utan vinden hade det inte varit behagligt. När värmen steg började cikad-hannarna locka på honorna. Ingen insekt kan få fram starkare ljud än cikadorna och de gör det med ett ljudverktyg på kroppen. Det är ett mycket starkt ljud och efter ett tag ganska irriterande. Man kommer liksom inte undan och det är samma volym hela tiden.

Avslut med lunch på nordkusten. Tavernaägarinnan var så nöjd med augusti som varit hennes bästa på flera år. ”It was crazy!”. Nu var hon så klart trött, men det gjorde ingenting för jag hade inte bråttom.

Nästan två timmars väntetid på buss? Nja, jag kände inte för det, det fick bli taxi. Vilken färd! Händerna var mer i luften än på ratten. Jag fick mig till livs vad som ligger bakom Brexit (det är familjen Rotschild eftersom de styr allt och alla i hela världen), att Thomas Cook köpt upp alla resebolag i Europa och de ska nu flytta allt till London samt lite andra överraskande nyheter. Efter en stund kom vi ikapp en polisbil som låg bakom en annan bil och då blev det plötsligen rena bilskolekörningen från min taxichaufför. Kanske inte alldeles osökt dök ”ögontjänare” upp i min skalle…

Kom hem, packade upp, bytte kläder, masade mig ut igen, sänkte ner den trötta och mätta kroppen i en solstol under parasoll – inte helt fel viloplats (ja, ja, inte i den betydelsen, jag lever än).

Inte riktigt samma känsla av ”härligt! igång igen!!” som andra år, men det beror på att jag inte haft någon vandringsuppehåll i sommar. Men ändå en härlig känsla av hemtamt och igenkänning. Och i luften ligger löften om alla vandringar som väntar framöver på min vackra ö!

En annan säsong har också börjat: det ortodoxa fasta kyrkoåret den 1 sept. Det har varit mycket ringande i kyrkklockor och idag var det gudstjänst lite varstans eftersom det är Marias födelsedag.
Men den ortodoxa kyrkan gör ju inget enkelt så de har givetvis två kyrkoår. Det rörliga kyrkoåret börjar vid påsk, men det fördjupar vi oss inte i just nu. Jag vet faktiskt inte riktigt varför jag nämnde det, men nu vet du i alla fall.

Helgen ska bli vindstilla så det blir varmt. Parasollskuggan på stranden kallar!
Ha en skön helg!

Finns några foton på min flickr-sida!
Hus ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

Vandra med mig på Kreta!
Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!