Foto: expressen.se
Resdagen är här, vi är packade och fulla av längtan och reslust. Fast det där med längtan och reslust tar lite ledigt efter en stund. Människors beteende i grupp kan till viss del vara underhållande, men är oftast påfrestande. Nu gäller det att vara utrustad med mängder av tålamod och överseende och människokärlek. Jag lyckas inte alltid så bra med det, men lyckligtvis brukar ”svälj och håll masken” fungera.
Det finns så klart många olika kommunikationer, men vi utgår här från att vi ska resa en längre sträcka och har valt flyg. Ja, ja, det är inte bra för miljön, men det är en annan diskussion.
Tillhör du de där som ska åka till flygplatsen i sista minuten eller gärna lite senare? Jag tillhör den andra gruppen, dvs de som har gott om tid. Jag tycker inte om att börja en resdag med hjärtat i halsgropen och stress i magen. Så fungerar jag för övrigt för det mesta, det är kanske ett personlighetsdrag. Alltså är jag på flygplatsen senast 2 timmar före avgång, om jag åker tåg dit har jag gärna ett tåg tillgodo.
På flygplatsen
Ofta idag ska man själv checka in när man reser reguljärflyg. Det är lite stökigt första gången, men tar man det bara lugnt så upptäcker man snart hur smidigt det är. Jag passar på att välja bort det där mittensätet som jag alltid får när jag reser ensam.
Så ska bagaget lämnas och då är det dags för dagens första kö. Det brukar gå ganska bra förutom de där drömmarna och de som plötsligen ska ha familjeråd eller arbetsplatsmöte. De blir en propp i systemet och jag undrar lite smått varför det är så svårt att koncentrera sig på det man ska göra här och nu.
Tyvärr träffar man de här typerna igen vid säkerhetskontrollen. Du vet, de där som inte rör en fena förrän de är framme vid bandet och då ska leta upp laptopen, ta av livremmen/skärpet, ta av sig jackan och vika ihop den osv osv. Under hela vägen fram i kön gjorde de ingenting, de såg inte ens skyltarna som uppmanar till att förbereda sig. Så stoppas allting upp för efter säkerhetsbågen får de problem igen. De verkar förvånade över att de lådor som kommer ut på bandet är deras och givetvis måste de ta på sig och lägga ner allt precis exakt där de går och står. Ta sina grejer och gå en bit bort? Icke!
Boarding!
Boarding är en företeelse som jag alltid känner en viss trötthet inför, men samtidigt nyfikenhet. Vad ska dom hitta på idag? Smidigast och snabbast vore om de 10 bakersta raderna gick på först, sedan nästa 10 osv. Av någon underlig anledning börjar man med de som betalt mest för sina biljetter så att vi andra kan knuffa runt dem och sucka över att de står i vägen. Varför inte låta dem sitta i lugn och ro för att gå ombord snabbt och störningsfritt när vi andra är klara?
Jag vet att det inte skulle fungera. Ibland görs försök att boarda i omgångar, men eftersom alla beter sig som om ingen hade biljett och det gäller att hålla sig framme om man ska komma med så fungerar det aldrig. Riktigt komiskt blir det när vi passagerare får åka buss ut till flygplanet. Då är vi plötsligen blandade igen i bussen i en enda röra!
Något som numera också gör att boarding tar lång tid är stuvningen av bagage. Många väskor borde stoppas vid gate eftersom de är för stora och många har två väskor, dvs ett handbagage och en resväska. Jag vet inte varför flygbolag och markpersonal är så flata, men nu kommer fler och fler flygbolag ut med nya grepp som t ex att ta betalt för bagage inne i kabinen. Kabinbagage är inte heller vägt så det är bara för oss andra att hålla tummarna för att vi inte får bagagehyllan i skallen.
Nu i januari flög jag bl a med SAS och när vi boardade sas det i högtalarna: ”Ni som lyckats få med er två bagage in i kabinen ska placera att bagage under stolen framför er.” Jag måste erkänna att jag gillade ironin i lyckats och det faktum att bagagesmygarna fick mindre benutrymme.
Foto: pixabay.com
Upp, på väg och nere
Så är vi klara att ge oss iväg och då kommer den där säkerhetsinformationen. Lyssnar du? Vet du var nödutgångarna finns? Jag tycker säkerhetsinformationen är lätt att förstå, men så är det inte för alla. Elektroniska apparater med sändning ska vara avslagna eller satta i flygplansläge under hela flygningen – enkelt, eller hur? På flygningen Aten – Kastrup för några veckor sedan satt jag mellan en kille som surfade på sin mobil och en äldre dam som messade på sin mobil (bl a det informativa ”vi är i luften”…). Under färd, uppe i luften.
Jag är inte rädd för att flyga, men jag är dum nog att tro att säkerhetsinstruktioner finns av någon anledning. Och att det inte är upp till mig att bedömma om de är rätt eller inte. Man är ju liksom inte ensam så tanken får gå lite längre än näsan räcker.
Min erfarenhet är att jag hellre flyger reguljärt än charter. Det är lugnare och tystare på de reguljära flighterna och urvalet på avgångstider är större. Samtidigt så har charterflyget den stora fördelen att de oftast är direktflyg. Mellanlandning fungerar bra, men är lite tråkig väntetid och den totala restiden blir längre.
Landning och alla ska av med en gång fast dörrarna inte ens är öppna. Vad är det folk har så bråttom till att de tror att det går fortare att inte komma någonstans om de står upp än om de sitter ner? Det blir bara trångt, knuffligt och bökigt.
Hämta incheckat bagage vilket går snabbt numera. Banden kommer snabbt igång jämfört med förr så här har förbättringar gjorts på något sätt. Av någon underlig anledning har jag blivit lite smånojig. Jag har rest så många gånger nu att det snart måste vara dags för mig att min resväska gått sönder. Jag menar, hur länge kan statistiken vara på min sida?
Bara transporten från flygplatsen kvar. Många, framför allt tydligen skandinaver, undviker ”lång” transfer. Jag undrar hur lugn och ro och genuint går ihop med att bo nära flygplats. Jag tycker om transfer bara den inte ska lämna på alltför många hotell. Transfern är ett bra tillfälle att orientera sig och se var man är. Som en sight seeing-tripp!
Kul att resa – i alla fall
Att tycka att själva resdagen inte är speciellt rolig betyder inte att idén att resa forlorar sin charm och lockelse. Det är bara en lite tråkig och irriterande tröskeln som ska passeras. Roligare när man har sällskap, då blir inte väntetiden så lång. Och man kan tillsammans studera, kommentera och skratta lite åt medresenärer. Det går väl inte an, tycker du kanske, men var säker på att någon studerar, kommenterar och skrattar åt dig. Det brukar bli så när olika människor som inte känner varandra förs ihop.
Ut och upptäck världen – resdagen är bara en parentes som snabbt passeras!
PS. Roliga, tokiga, irriterande resminnen? Skriv gärna i kommentar!
Nästa inlägg i temaserien: efter resan.
Vandra på Kreta i det vackra landskapet med enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!
ia mitt i livet 
Så sant 😃
GillaGillad av 1 person
Eller så väljer man en transport där resan i sig är målet. Så kan det ju ofta vara med tåg, rätt sällan med flyg däremot, även om det säkert också förekommer. Har också funderat en del på det du säger om människors beteende vid check-in, säkerhetskontroll och boarding. Sen är det ju oerhört fascinerande att se hur sådana processer funkar i olika länder. Att flyga till Belgrad är en helt annan upplevelse än att flyga till London. En flygplan fullt med georgier är rätt så annorlunda än ett flygplan fullt med pakistanier. 🙂
GillaGillad av 1 person
Visst kan resan vara målet, men jag var liksom tvungen att begränsa mig lite. Man kan ju också kombinera, dvs flyga någonstans och där resa runt.
Oavsett vilken flygplats så tycker jag att vissa typer ”går igen” som t ex drömmarna….
Det är roligt med skillnader. På flyget mellan Iraklio och Aten är det en stämning på planet och mellan Köpenhamn och Aten en annan. När vi bodde i Genève var passagerarna på flyget till Köpenhamn till 95 % affärsresande. Nog de tystaste flighter jag varit på!
GillaGilla
Allt var igenkännande. Vi har kunnat konstatera samma saker varje gång vi flyger.
Eftersom min man är 2 meter lång bokar vi alltid nödutgången och betalar extra för det. Inte när vi flyger internationellt med Aegean, då kan man checka in redan 48 timmar före och då snor vi sittplatserna vid nödutgången utan kostnad. Vi har då alltid minimaalt med handbagage.
Men du glömde en sak. När man har landat och väntar på bagaget vid bandet, vad händer då? Jo, är man en barnfamilj med 2 barn står alla 4 vid bandet. Och platsen för funktionshindrade (där bandet vänder) är ockuperat av en mängd resande. Är alla funktionshindrade. Och varför kan inte en person i en familj stå vid bandet? Jag ställer mig alltid en bra bit bort och min man står vid bandet.
Ha en bra helg, Ia!
GillaGillad av 1 person
Håller med, folk är roliga vid bandet. Väskan kommer inte fortare för att man står så nära som möjligt. Jag brukar gå omkring lite eftersom man suttit några timmar, det är skönt. Jag får däremot hjärtat i halsgropen när föräldrar inte har uppsyn över sina små telningar och ibland medvetet låter dem leka vid eller på bandet. Jag vill egentligen bara hojta ”se upp för klämskador!”.
En bra helg till er också!
GillaGilla
Kul läsning! jag är sista minuten resenären. Blir faktiskt värre och värre ju mer jag reser. Mer bagage, kommer senare och senare osv. Inte bästa beteendet.
GillaGillad av 1 person
Om du kommer senare och senare så lever du lite farligt, eller hur? Vore väl trist att missa…. 😉
GillaGilla
Älskar dina svar haha så klockrena ❤
GillaGillad av 1 person
Absolut jättetrist. Jag gör det i stort sätt omedvetet. Blir väl så när man har gjort saker många gånger och man tror att man vet hur allt funkar, sedan händer något oförutsett och ooops så kommer man springande där igen.
GillaGillad av 1 person
Känner igen allt! 😀 Jag tillhör din kategori, vill alltid vara på flygplatsen minst 2 timmar innan avgång. Då har man i o för sig den tråkiga ”sysslan” att stå länge i kö o vänta på att ”bagdrop”-disken ska öppna, men i regel är jag då redan långt framme i kön och blir av med väskan snabbt, när väl disken har öppnat. Jag brukar vara en av de sista som hämtar väskan vid bandet efter resan, eftersom alla andra redan har hunnit ställa sig vid bandet, så att man inte kommer fram, hehe..
Älskar flygplatser! 🙂 Där ligger en dallrande förväntan i luften. Roligt att studera andra resenärer.
Reseminnen? Hmm.. Shiphol i Amsterdam är den värsta flygplats jag besökt, det var transfer mellan Aten – Stockholm, jag o liten dotter skulle besöka mina föräldrar. Det var den största flygplats jag sett, när vi klev av planet från Aten, det första vi såg genom en stor glasruta, var gaten till Stockholm. Men hur komma dit? Där var milslånga gångar, skyltar som pekade åt alla möjliga olika håll, A B C D…..Efter en evighet hittade vi fram till stora entréhallen, gick åter igenom en säkerhetskontroll och sedan var det att trava hela långa vägen tillbaka igen, fast då i gången som ledde till Stockholms-gaten. Jag hade undrat vad vi skulle hitta på under den långa väntetiden mellan de olika flygen, men tiden gick åt till att vandra o vandra i alla dessa långa gångar, phu!
GillaGillad av 1 person
Haha har gjort den resan själv jobbit när flygplatserna är så stora att man skulle behöva ha kompass hehe 👍
GillaGillad av 1 person
Hej Lennart! Jag gillar din kommentar, men tänker inte logga in bara för att trycka ”gilla” (som WordPress vill) 🙂 Jag håller med dig, aldrig mer Shiphol för mig! 😛
Det hände något lustigt på tillbakavägen också, i taxfree på Arlanda så hade jag bl a plockat ner en Chivas Regal whisky i korgen + lite annat ej alkoholhaltigt. Vid kassan frågade kassörskan vart vi skulle och jag sa Amsterdam. Då plockade hon bort whiskyn o sa att sprit fick man inte ha med sig inom EU (???). Det andra fick jag behålla. Efter mig i kön stod en man, som också hade en spritdryck i handen och han smällde flaskan i disken och sa: ”jag ska till NORGE!”. Hahaha, det glömmer jag aldrig! 😀
GillaGilla
Haha jag har jobbat i Norge en massa år så det har man ju utnjutnat hehe Du får gärna Adda mej Facebook om du vill alltid kul med folk som tänket som man själv gör Och har samm intressen Åter till flygplatsen den är ju sanslös stor Mvh Lelle
Skickat från min iPad
GillaGilla
Som reseledare måste man ibland ha en himla massa tålamod med olika typer av människor!!!
Jag vill vara i god tid till flyget, hatar att stressa.
Ja, de vid säkerhetskontrollen som är riktiga stoppklossar bara jag tycker så illa om. Så hänsynslöst!
De som ska stå mitt i gången och stoppa alla bakom för att diskutera vem som ska sitta innerst och ytterst och vad de glömt i väskan som ska upp ovanför dem. Då exploderar jag!!!
Jag har nog faktiskt inte myckt tålamod med korkade och själviska människor på flyg, tyvärr.
Ser flyg som en transport och vill ha det avklarat så fort som möjligt och så smidigt som möjligt.
Ha en fin helg!
GillaGillad av 1 person
Kunde inte sagt det bättre själv 👍
GillaGillad av 1 person