Visserligen är det blåsigt och många tankar snurrar runt i huv’et för tillfället, men jag har börjat tvivla på mina mentala gåvor. Två exempel!

Det första exemplet: Började igår läsa en bok som höjts till skyarna, mina förväntningar var stora. Det är bestsellerlistor i England, bästa debutroman, översatt till tjugo språk, årets bästa deckare, årets bästa thriller, psykologisk spänning på högsta nivå, gastkramande osv. Perfekt frukostsällskap på stamstället en lugn och skön söndag. Ny författare vilket alltid är roligt och intressant. Man har ju sina favoriter och fastnar gärna hos dem. Lite uppgiven över det ostadiga vädret som skiftar så snabbt så jag blir bara tröttare och håglösare för varje omkast. Kan du se hur jag gnuggade händerna och hade ett stort leende i ansiktet när jag öppnade e-bokläsaren? Ungefär som ett barn på julafton!

Nu har jag läst 80 sidor av 310 och den är så…tråkig. Och det kan ju inte vara så att alla andra har fel och jag har rätt. Alltså, helt logiskt, är det nå’t fel på mig. Vad är det jag inte fattar, vad är det som går mig förbi? När kommer gastkramningen, spänningen, thrillern, tro. Jag vill gärna ha det ganska så direkt, så där härligt så man inte kan lägga ifrån sig boken, glömmer äta, kan inte läsa fort nog, släcker sänglampan alltför sent. Egentligen borde jag väl bara ge upp, men nu är jag så fascinerad att jag bara måste läsa vidare.

Det andra exemplet är en händelse imorse. Morgnar är inte riktigt min starka sida, ibland är kroppen igång utan att hjärnan riktigt vaknat. Hur som helst var nog detta första gången, men det finns ju en första gång för allt har jag hört. Jag hade lyckats stoppa i mig frukost, få på mig kläder, packat ner böckerna till grekiskan och knäppt sandalerna. Borstade tänderna och strax innan jag skulle gå ut genom dörren var det något som kändes konstigt. Väldigt konstigt. Då upptäckte jag att efter tandborstningen hade jag satt in bettskenan* igen och var på väg ut bland folk! Registrerade jag inte att det var dagsljus, att jag hade kläder på mig, att jag ätit frukost? Snacka om autopilot! Vågar jag fortsätta bo ihop med mig?

Fast det slog mig lite senare att bettskena kanske ger ett sjuhelsikes bra uttal på grekiskan så…..nä, då skulle nog läraren svimma.**

Så jag är riktigt orolig över hur överbelastad min hjärna är för tillfället. Eller statusen på min mentala kapacitet. Jag antar att jag egentligen inte vill veta och är gladare i mitt töcken.

För övrigt kan jag berätta att jag fr o m imorgon kväll har hyrbil i fyra dagar så bloggen blir nog lite hoppig, det kanske inte kommer några inlägg alls. Det beror alltså inte på min knopp utan på att min kropp är upptagen på annat håll! Go’ kväll!

PS. Jag har mot alla odds lyckats lägga ut en del foton idag på min flickr-sida!

*För dig som inte vet: bettskena har man på natten och det är väldigt svårt att prata förståeligt med den i munnen.
**Trodde du på allvar att det skulle komma ett foto på mig med bettskena? Det var inte snällt!

Bild från showbizgeek.com

VÅRYRA I BERGEN PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Vandra med vandringsledare som visar sina pärlor, upplev natur och landskap,
få kraft och energi, njut av oändliga vyer.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!